Behandling 12/15

Hade en tidig morgontid för behandling imorse. Nackdel - ta blodproverna dagen innan (= ytterligare ett sjukhusbesök) eller gå upp i ottan för att hinna ta dem samma morgon (jag valde att ta proven igår). Fördel - jag hinner inte arbeta upp ett riktigt lika uselt humör innan behandlingen som när jag har en senare tid (japp, har sett ett mönster här... sur och jäklig innan behandling och glad och lättad efteråt).
I alla fall, nu är 12:an avklarad, inne i systemet och gör sitt jobb mot eventuella seglivade cancerceller. Gött! Och så skönt att ha kommit förbi det "magiska" 9 behandlingar med Paclitaxel! De sista tre tar jag bara för att det är så kul att åka till onkologen, haha! Eller var det för säkerhets skull... Eller för att ingen riktigt vet hur många behandlingar som är optimalt...? Ja, ja vilket som hoppas jag kroppen håller även för de sista tre.

Efter behandlingen hade jag mitt första besök hos kuratorn. Skriver första för det kommer att bli fler. Jag har haft lite prestationsångest sedan hon ringde upp mig och vi bokade en tid. Vad förväntar hon sig att jag ska säga? Måste jag berätta något spännande? Undra om hon förväntar sig att jag ska gråta?
När jag väl var där och satt på hennes soffa var det ungefär som att skriva ett inlägg här i bloggen, fast i 200 km/h!!! Det kom så mycket tankar och ord att jag knappt hängde med själv... och jag är helt säker på att hon inte gjorde det.... Men det var en rejäl urladdning om inte annat :)

I måndags var jag också på sjukhuset, då för att träffa en läkare på kirurgen och diskutera det eventuella borttagandet av mitt friska bröst. "Bara ta bort det" sa jag, så nu är väl det bestämt... Men det dröjer, antagligen har jag inte nya tuttar förrän om 2 år, man måste ju vänta och vänta och vänta på grund av strålningen. Suck.