torsdag 31 mars 2016

Tröttmössa

Näää, vad tråkigt det känns!!! Jag var ju så på gång förra veckan, och nu! Pang, ner i ett djupt trötthål IGEN!!! Sköterskorna på strålningen sa att det inte alls är ovanligt och att det kommer att gå över ett par veckor (!!!) efter avslutad behandling. Det är ju tur att det ska gå över, men jag vill ju vara pigg NUUUU!!

Förutom att soffan återigen blivit min bästa kompis rullar det på bra med strålningen. Jag har blivit ganska rejält bränd i huden, speciellt över ärret där de lägger någon form av platta för att förstärka strålningen. Återfall är tydligen vanligast runt ärret så därför kör man extra hög dos där. I alla fall tyckte de att jag skulle börja använda ett förband över det mest brända området, så det kör jag på med nu och hoppas på att det inte blir värre. Ropa hej ska man inte göra på ett tag, strålningen ligger på något sätt ackumulerad i huden och förvärras upp till två veckor efter avslutad behandling.

Men oavsett bränd hud och trötthet är strålningen en walk in the park om man jämför med cellgiftsbehandlingen, det måste jag säga.

Eftersom det är påsklov fick de små ynglen följa med till strålningen häromdagen. De tyckte att det var ganska spännande att se den stora maskinen och hjälpa sköterskorna att hitta prickarna på min kropp så att jag skulle hamna precis rätt. Men när de fick vara med i kontrollrummet och övervaka strålningen tröttnade de ganska snabbt, även om det tydligen var lite roligt att se mitt skelett på datorskärmen. När jag kom ut en kvart senare var det bara Mannen kvar, barnen hade stuckit till lekrummet.




Jag har iallafall kämpat på med lite träning denna veckan trots den stora tröttheten. Jag tänker att  känslan från förra veckan kommer tillbaka snart, snart om jag bara inte fastnar på soffan. Men shit vad svårt det är när allt bara är en förlamande trött, trött, trötthet!

5 kommentarer:

  1. Styrkekramar i massor vännen!!! <3

    SvaraRadera
  2. Åh vad jag känner igen mig... så satans glad att cellgifterna var borta, och strålningen som du säger är ju nada compared. Hade med mig min lilla tjej på strålningen och hon fick också sitta i kontrollrummet. Hon tyckte det var sååå tråkigt :) Och tröttheten efter allt det här ... förlamande i perioder. Jag har faktiskt precis fått tillbaka all kraft och varit pigg sista året. På sätt och vis är jag glad att detta återkom nu när jag är stark, annars vette fan hur man skulle palla. Du är snart klar och jag är så avundsjuk <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. När jag tänker på att du måste göra allting EN GÅNG TILL så får jag lust att skrika! Fuck cancer!!
      Stor kram!!

      Radera