Meditera, äta nyttig mat och motionera... Eller hur förbereder man sig på bästa sätt inför det som väntar imorgon..? Min första cellgiftsbehandling!
Ingen aning... och faktum är att jag inte har gjort något av ovanstående. Hade en promenad inplanerad med min vän S, men vi planerade om i sista sekunden på grund av väldigt regnigt regn.
Blev en kopp te istället, kändes mer passande på något sätt. I övrigt är jag skrämmande samlad, hade nog förväntat mig att vara.. ja, jag vet inte... mer panikslagen kanske...? Gapa, skrika och gråta, riktigt passa på att uttrycka alla känslor. Men det finns inte så många känslor där att uttrycka, lite gnagande oro kanske, men annars är det ganska tomt faktiskt. Troligen är det så att det enda som håller mig uppe är att jag är lyckligt ovetande om det som komma skall.
Även om jag givetvis hellre hade gjort något helt annat imorgon (vad som helst annat, alltså verkligen VAD som HELST) så är jag livrädd att jag ska vakna med jordens förkylning så att det blir inställt. Det vill jag INTE! Nej, jag måste ju börja imorgon, för att bli klar med den här skiten så snart som det bara är möjligt. Jajemen, jag har annat att göra nämligen.
Blir väl att kasta ungarna i säng strax, dricka något grönt, lugnande te och sen be till sömngudarna att jag får sooooova hela natten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar