Illamåendet vill inte riktigt släppa taget. Jag VET att cellgifterna försvann ut ur kroppen igår och det inte ska vara möjligt att må illa på grund av gifterna idag, men det ligger liksom kvar som en envis dimma. Det är litegrann som att vara gravid... förutom att det är precis raka motsatsen till att vara gravid (kom jag på). Det hjälper iallafall att äta lite och ofta för att hålla illamåendet i schack.
Idag fick jag post från min "hemliga" supporter igen. Ett kort (2/15) och en kylskåpsmagnet med texten "stay positive" och det var verkligen visdomsord som jag behöver ta till mig nu.
Jag känner att det är svårt att behålla en positiv attityd i det här hela tiden. Jag blev så sänkt fysiskt av denna omgången och jag märker att det även påverkat mitt humör. Jag är lättirriterad, deppig och tvivlar på min förmåga att orka igenom det här. Fan, jag tycker ju att det är asjobbigt att åka och handla för att folk glor...
Jag skulle behöva yoga lite, bygga lite inre lugn. Undra just om man kan göra downward facing dog med en arm som inte funkar som den ska...? Kanske ska testa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar